Sök:

Sökresultat:

135 Uppsatser om Ćter-vinning av polyamid - Sida 1 av 9

Återvinning av blandmaterial : Polyamid och Polyester

Om mÀnniskor fortsÀtter med det konsumtionsbeteende som rÄder idag kommer jor-den resurser ta slut. Den fossila rÄvaran petroleum anvÀnds vanligtvis vid framstÀll-ning av polyester och polyamid. Petroleum har en 100 000 Ärlig process, vilket Àr en ofantlig skillnad i förhÄllande till den takt som det förbrukas. DÀrför har eventuella möjligheter att Äterskapa en ny filament av Ätervunnet syntetiskt blandmaterial un-dersökts i detta arbete.Det finns befintliga metoder för att Ätervinna polyester och polyamid som homogena material. Dock vid Ätervinning i en gemensam process av materialen fÄr den slutliga produkten en försÀmrad kvalité.

PolyamidĂ„tervinning; Är det lönsamt för ett konfektionsföretag med implementering av Ă„tervunnen polyamid i sin produktion?

TextilĂ„tervinning Ă€r mycket aktuellt, frĂ€mst för syntetiska fibrer dĂ„ dess framstĂ€llning pĂ„verkar miljön i hög grad. Dessutom utvinns de ur petrokemisk kĂ€lla som Ă€r en Ă€ndbar resurs. Återvinningsindustrin för textilier fungerar i dagslĂ€get inte optimalt, vilket motiverar detta examensarbete. Återvunnen polyester, frĂ„n PET-flaskor eller textilier har funnits i ca 10 Ă„r men nu börjar Ă€ven Ă„tervunnen polyamid lanseras pĂ„ marknaden. Denna rapport ger en överskĂ„dlig bild över textil- och polyamidĂ„tervinning.

FrÄn spill till produkt

Idag lÀggs tygspill1 pÄ skyhöga deponiberg eller gÄr till förbrÀnning runt om i vÀrlden. Det hÀr beteendet behöver en förÀndring och det fort. Resurserna till att framstÀlla jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det Àr det billigare att köpa jungfruligt material Àn Ätervunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet frÄn Swegmark of Swedens storsÀljande behÄ, vilket idag hamnar pÄ soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt Ätervinnas till. För att bidra till en vÀrld dÀr tygspill fÄr ett vÀrde har kemikalierna, vilka tillsÀtts under beredningsprocessen, setts över.

KartlÀggning av flamskyddsmedel till polyester och polyamid

Flamskyddande kemikalier anvÀnds idag inom en hel del olika omrÄden. Ett stort omrÄde Àr textil, dÀr hemtextil Àr dominerande. Det finns en mÀngd olika typer av flamskydd pÄ marknaden. Alla har till uppgift att sakta ner brandförloppet eller helt förhindra att en brand uppstÄr. De halogenerade flamskydden Àr de mest effektiva men har mÄnga kopplingar till miljöproblem.

Utveckling av ett ventilationssystem för produktionsortar vid skivrasbrytning

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvÀrortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem krÀver att ventilationsdukarna tas ned frÄn sin plats i orttaket inför skivrasborrning och dÀrefter Äter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag pÄ en lösning som undviker detta och dÀrmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömÀssiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framstÀlla ett sÄdant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

Friktionskoefficient

Studien undersöker om huruvida Lindberg och Graléns tvistmetod Àr möjlig att vidareutveckla och tillÀmpa vid mÀtning av friktionskraft fiber mot fiber med en dragprovare. Extrautrustning har konstruerats och monteras i anslutning till dragprovarens klÀmmor, dÄ uppnÄs önskad geometri för tvistmetoden. Friktions- koefficienten berÀknas med avstamp frÄn en given formel. Material som undersöks Àr Polyamid 6.6 (PA 6.6) samt Polytetrafluoreten (PTFE). Testmetoden har optimerats genom försök dÀr tvistantal, pÄlagd last och fiber- diameter har varierats vid ett konstant avstÄnd mellan dragprovarens klÀmmor.

Plea bargain i Sverige : En komparativ studie om samverkan i straffprocessen

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka möjligheten att effektivisera det svenska rÀttsvÀsendet med hjÀlp av ett plea bargain-liknande institut. Plea bargain skulle medföra kortare processer vid brottmÄl vilket i sin tur medför ett billigare rÀttssystem och mindre tryck pÄ domstolarna. Kostnaden för en sÄdan vinning kan vara minskad rÀttssÀkerhet och konflikter med gÀllande rÀtt och allmÀnna principer. .

Lögner i moderna kommunikationsmedel

Lögner Àr vanliga mellan mÀnniskor och förekommer i olika kommunikationsmedel. Det Àr av intresse att fÄ kunskap om lögner bland annat inom budgivning pÄ fastigheter, sjukanmÀlan och otrohet. I detta examensarbete undersöks experimentellt förekomsten av planerade lögner vid kommunikation ansikte mot ansikte, telefonsamtal och textmeddelande med mobiltelefon (SMS) vid förutsÀttning att lögnen Àr planerad och för bÄda personernas vinning. Tre hypoteser grundade pÄ tre teorier om lögn stÀlldes. Varje hypotes angav en unik frekvensfördelning av val av kommunikationsmedel.

Konflikthanteringssystem i mikro- och smÄföretag

Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..

Miljö- och klimatÄtgÀrders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostÀder

SammanfattningTitel: Miljö- och klimatÄtgÀrders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostÀder.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Therese QuennerstedtHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012 ? majSyfte: Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur potentiella kunder efterfrÄgar miljö- och klimatÄtgÀrder i samband med köp av nyproducerade bostÀder. Detta studeras genom att undersöka kundens kunskap och intresse av miljö- och klimatÄtgÀrder och instÀllning till att göra en kapitalinsats i samband med detta samt hur kunder vill att miljöförmedlingen ska se ut.Studiens forskningsfrÄgor Àr:1. Hur betydelsefullt Àr miljö- och klimatÄtgÀrder i samband med köp av en nyproducerad bostad för kunden?2.

Skaft till hackor

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

UtvÀrdering av nyttan av en e-handelsplats för produktupphandlingartill BorlÀnge kommuns resultatenheter

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och BorlÀnge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlÀtta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan BorlÀnge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar Àven den miljömÀssiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen gÄr vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda Àmnet.

Acceptans av vindkraft

Denna uppsats behandlar acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det Àr för problem som ligger till grund för brist pÄ acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar Àven till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för vindkraft.Det finns mÄnga bevisade negativa effekter av vindkraft sÄsom visuell störning, besvÀrande ljud, skuggor och reflexer. Det Àr dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frÄgan om acceptans. Experter har lÀnge trott att bristen pÄ acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men pÄ senare tid har man kommit fram till att sÄ inte Àr fallet.

Mikroproduktion av el : Micro-production of electricity

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Specialpedagogers och arbetsledares syn pÄ handledning och kompetensutveckling

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

1 NĂ€sta sida ->